Provsmälta i Sandviken i går, kundbesök i Karlstad i dag. Ingen hejd på farandet nu för tiden...
Men det är å andra sidan bra att ha något att göra så man kan skingra tankarna i från det som komma skall.
Att bara gå runt och fundera på en oviss kvalserie flera veckor innan den drar i gång kan ju inte vara hälsosamt.
Tur att man inte är så jätteintresserad...
(eller hur?)
Nu så här tre dagar innan det hela drar igång så kändes det oerhört befriande att se vad som damp ner i brevlådan hemma i går.
Senaste numret av "Leksingen" låg där i sin ensamhet och väntade på att jag skulle rädda den från det mörka kalla posthuset. Fast nu blev det Linda som gjorde det, men väl hemmma från Sandviken fick jag syn på den.
Dess blanka framsida med Strumpans bestämda kvalserie-blick mötte min glädjefyllda förväntansfulla vill ha-blick.
Kärlek vid första ögonkastet kan man säga.
Jag frågade Elliot om han viste vem det var på framsidan.
-Ja, det är Leksands tränare...
Jag drog en djup suck av lättnad och konstaterade att jag har lyckats. Bara Isabell kvar nu då, men hon är på god väg då hon springer runt här hemma ibland och trallar på diverser klack-visor som tex: Leksing tills jag döööör, och vita vita vita blå blå blå. Nu var det dock ett tag sedan.
Jag måste nu innan helgen springa iväg och inhandla ett kvalserie-kitt. Vad det innebär skriver jag om senare.
Jag var btw och klippte mig i går. Mycket fin blev jag, men det var ju frisörens förtjänst.
Lisa heter hon. Eller Elisabeth egentligen. Om hon inte har ändrat det sedan lågstadiet. Hur som helst, en underbar frisör är hon och en lika underbar humorfylld människa som ofta framkallar skratt.
Dessvärre ska hon sluta klippa officiellt, men det kan nog ordna sig på något vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar