onsdag 28 augusti 2013
Äntligen Tillbaka
Just exakt det det handlar om.
Äntligen är vi tillbaka. Både jag och LIF i högsta serien. Blir några spännande matchkvällar att se fram mot minsann.
Tänkte också återuppta flygningen. Jojomän.
Det blir till att skola in sig på PPL i vinter och kommande sommar så jag följer upp dessa dagar härinne. (kan ju vara kul att gå tillbaka i efterhand och kika lite)
torsdag 22 september 2011
lördag 10 september 2011
Jaroslavl Lokomotiv
Ett ryskt passagerarflygplan kraschade häromdagen i ryssland.. Så långt mottogs det med en ögonbrynshöjning -på sin höjd. Naturligtvis en stor tragisk händelse för alla inblandade och runt dessa, men just att det var i ryssland gör att man automatiskt inte blir så förvånad. De är inte direkt kända för sin flygsäkerhet.
Men sekunderna efter när infon om att ett helt ishockeylag var ombord, alla ombord var som en stor familj, alla kände alla, de flesta kände varandras riktiga familjer.... då blev det plötsligt så mycket mer gripande.
Minnesceremonin i går ska ha varit mycket känslosam. De omkomnas bilder placerades på isen där ett lags spelare åkte ut och ställde en spelare bakom varje fotografi, gick ner på knä under en tyst minut, tog pucken som fanns placerad bakom varje foto och drev den sakta mot och i mål.
Mitt favorithatlag nr 1 har av okänd anledning med åren blivit Färjestad BK.
Från och med i onsdags finns det inga hatlag för mig längre. Inte ens lag som jag inte tycker om.
Men sekunderna efter när infon om att ett helt ishockeylag var ombord, alla ombord var som en stor familj, alla kände alla, de flesta kände varandras riktiga familjer.... då blev det plötsligt så mycket mer gripande.
Minnesceremonin i går ska ha varit mycket känslosam. De omkomnas bilder placerades på isen där ett lags spelare åkte ut och ställde en spelare bakom varje fotografi, gick ner på knä under en tyst minut, tog pucken som fanns placerad bakom varje foto och drev den sakta mot och i mål.
Mitt favorithatlag nr 1 har av okänd anledning med åren blivit Färjestad BK.
Från och med i onsdags finns det inga hatlag för mig längre. Inte ens lag som jag inte tycker om.
tisdag 6 september 2011
Höst
Som ett brev i dagens post
kommer hösten med sin frost...
Men det är inte bara frosten som närmar sig den här tiden på året. Om en månad eller så, då man går ut och känner doften av kyla. Asfalten gnistrar så där förvintrigt kallt trots att ingen snö hunnit lägga sig vit ännu. En speciell känsla är det. En känsla som för med sig något annat med.
HOCKEYSÄSONGEN.
Det börjar sannerligen dra ihop sig nu. Endast en träningsmatch återstår innan det är dags för masarna att masa sig ner till Skåne för att ta sig an Ängelholms stolthet Rögle BK.
En match jag gärna hade velat se på tv, men vi befinner oss då i Stockholm med familjen så min hockeypremiär får vänta till den 21/9 istället.
***
Håller på att tapetsera i nya bohaget. Det går väl sådär ändå. Dessa tapeter ska man hänga upp på en klistrad vägg.
Man limmar på väggen och drar upp tapetvåden på den klibbiga väggen.
Jag läste någonstans att det var det enklaste sättet att tapetsera. Jo tjena!
Jag varnar härmed alla. Gå inte på detta försäljningstrick. Den enda fördelen är att det är lite lättare att skära till tapeterna i efterhand vid listerna när den är torr..
kommer hösten med sin frost...
Men det är inte bara frosten som närmar sig den här tiden på året. Om en månad eller så, då man går ut och känner doften av kyla. Asfalten gnistrar så där förvintrigt kallt trots att ingen snö hunnit lägga sig vit ännu. En speciell känsla är det. En känsla som för med sig något annat med.
HOCKEYSÄSONGEN.
Det börjar sannerligen dra ihop sig nu. Endast en träningsmatch återstår innan det är dags för masarna att masa sig ner till Skåne för att ta sig an Ängelholms stolthet Rögle BK.
En match jag gärna hade velat se på tv, men vi befinner oss då i Stockholm med familjen så min hockeypremiär får vänta till den 21/9 istället.
***
Håller på att tapetsera i nya bohaget. Det går väl sådär ändå. Dessa tapeter ska man hänga upp på en klistrad vägg.
Man limmar på väggen och drar upp tapetvåden på den klibbiga väggen.
Jag läste någonstans att det var det enklaste sättet att tapetsera. Jo tjena!
Jag varnar härmed alla. Gå inte på detta försäljningstrick. Den enda fördelen är att det är lite lättare att skära till tapeterna i efterhand vid listerna när den är torr..
onsdag 24 augusti 2011
Flytt
I morgon avgår så den tredje årgången av Lif-båtens historia. Lite synd att man inte är med på den detta år heller. Men det passade liksom inte så bra i år heller.
Men Larsa och Samme får säkert kul utan mig med. Naturligtvis inte riktigt lika kul men ganska...
Nu börjar det dra i hop sig till flytt för The Sändbörs.. Hela tvåhundra meter ska vi flytta. Det sägs ju vara hälsosamt med miljöombyte, men då vi trivs så bra här på Andra Sidan så blev det enda rätta att bara byta kvarter helt enkelt....
Då slår vi två flugor i en smäll. Vi får miljöombyte, och samtidigt får vi inte alls det.
Hur perfekt som helst.
Frågan är bara hur det går att ladda upp inför hockeypremiären under flyttplaneringen...
Men Larsa och Samme får säkert kul utan mig med. Naturligtvis inte riktigt lika kul men ganska...
Nu börjar det dra i hop sig till flytt för The Sändbörs.. Hela tvåhundra meter ska vi flytta. Det sägs ju vara hälsosamt med miljöombyte, men då vi trivs så bra här på Andra Sidan så blev det enda rätta att bara byta kvarter helt enkelt....
Då slår vi två flugor i en smäll. Vi får miljöombyte, och samtidigt får vi inte alls det.
Hur perfekt som helst.
Frågan är bara hur det går att ladda upp inför hockeypremiären under flyttplaneringen...
söndag 7 augusti 2011
.
Begravningen av min svärfar var prio ett under hela veckan som snart har passerat.
Förberedelser hit och dit och en massa sorg samt tröstande gick också åt förstås.
Men det var en väldigt kär begravning. En folklig och -nästan lite hemtrevlig- begravningscermoni.
Yardhs svärsöner dvs jag och Christer fick den stora äran att spela (och sjunga) en av hans favoritlåtar på gitarr.
Pink Floyds Wish you were here. Det var givetvis svårt att bemästra de översvallande känslorna från alla som var i kyrkan, men vi lyckades rätt bra trots allt.
Efter ceremonin i kyrkan begav vi oss hem till Inger för lite fika. Eller lite och lite, det var ett enormt fika och matbord som dukades fram. Nu fick jag även träffa många av Jaddes och Ingers släktingar igen vilket var väldigt länge sedan, och en del träffade jag för första gången.
Tyvärr skedde det i ett tråkigt skede.
***
Under helgen har vi ägnat åt oss lite annat dock.
En flytt är i antågande och vårt hus ligger ute till försäljning. I går och idag har jag tagit på mig de gröna vantarna och röjt i slänter och trädgårdsland och farit runt med grästrimmern.. Och tänka sig... inte en enda nysning.. Undrar om pärsen är över för i år månne? Fast det har gått rätt bra ändå i år. Kanske kanske håller allergin på att försvinna. Eller också har det varit låga halter av pollen i år.
***
Kommande veckans stora händelse blir nog fredagens golftävling, Cronimet Open.
Jag undrar hur det kan gå.. Kanske skulle man försöka satsa på att kamma hem hela skiten ;)
Knappast, men jag ska gå en reprunda på onsdag tänkte jag, och efter det ska jag sätta upp ett mål.
***
Fästingen som sög sig fast på mig tidigare verkar än så länge inte vara av skadlig art. Märker jag inget innan fredag så kan jag nog blåsa faran över.
Skönt i såfall. Borrelia är inget jag vill råka ut för igen.
***
Jag avslutar med en rapport om mitt kära Leksands IF. De förlorade på straffar mot Färjestad i går. Och alla som vet något om hockey vet ju att straffar bara är ett lotteri. Med andra ord så spelade vi oavgjort mot regerande svenska mästarna..
Men å andra sidan (precis som bloggnamnet) så var det endast den första träningsmatchen för i år så jag drar inga slutsatser alls av detta.
Däremot börjar jag känna suget efter att det hela drar igång igen.. En dryg månad kvar bara..
Förberedelser hit och dit och en massa sorg samt tröstande gick också åt förstås.
Men det var en väldigt kär begravning. En folklig och -nästan lite hemtrevlig- begravningscermoni.
Yardhs svärsöner dvs jag och Christer fick den stora äran att spela (och sjunga) en av hans favoritlåtar på gitarr.
Pink Floyds Wish you were here. Det var givetvis svårt att bemästra de översvallande känslorna från alla som var i kyrkan, men vi lyckades rätt bra trots allt.
Efter ceremonin i kyrkan begav vi oss hem till Inger för lite fika. Eller lite och lite, det var ett enormt fika och matbord som dukades fram. Nu fick jag även träffa många av Jaddes och Ingers släktingar igen vilket var väldigt länge sedan, och en del träffade jag för första gången.
Tyvärr skedde det i ett tråkigt skede.
***
Under helgen har vi ägnat åt oss lite annat dock.
En flytt är i antågande och vårt hus ligger ute till försäljning. I går och idag har jag tagit på mig de gröna vantarna och röjt i slänter och trädgårdsland och farit runt med grästrimmern.. Och tänka sig... inte en enda nysning.. Undrar om pärsen är över för i år månne? Fast det har gått rätt bra ändå i år. Kanske kanske håller allergin på att försvinna. Eller också har det varit låga halter av pollen i år.
***
Kommande veckans stora händelse blir nog fredagens golftävling, Cronimet Open.
Jag undrar hur det kan gå.. Kanske skulle man försöka satsa på att kamma hem hela skiten ;)
Knappast, men jag ska gå en reprunda på onsdag tänkte jag, och efter det ska jag sätta upp ett mål.
***
Fästingen som sög sig fast på mig tidigare verkar än så länge inte vara av skadlig art. Märker jag inget innan fredag så kan jag nog blåsa faran över.
Skönt i såfall. Borrelia är inget jag vill råka ut för igen.
***
Jag avslutar med en rapport om mitt kära Leksands IF. De förlorade på straffar mot Färjestad i går. Och alla som vet något om hockey vet ju att straffar bara är ett lotteri. Med andra ord så spelade vi oavgjort mot regerande svenska mästarna..
Men å andra sidan (precis som bloggnamnet) så var det endast den första träningsmatchen för i år så jag drar inga slutsatser alls av detta.
Däremot börjar jag känna suget efter att det hela drar igång igen.. En dryg månad kvar bara..
lördag 9 juli 2011
Inte nu igen
Jag kände att det kliade vid min -bikinilinje känns lie fel- men badbyxekant då, alldeles nyss på morgonen och fick då se ett myggbett en bit under naveln. Trodde jag ja. Om det ändå vore det. -till och med ett bromsbett hade varit ok jämfört mot detta!
Jag kikade närmare och fick till min fasa se att det var en blodsugande fästing som etsat sig fast i mitt försvarslösa skinn. Och givetvis var det en sk nymf. En sån där superliten en som man knappt kan se utan förstoringsglas.
Nu minns jag inte förhålandet men jag tror det var att en av tio fästingar bär på borrelia, men av dessa nymfer så bär hälften på den jobbiga sjukdomen. 50/50 alltså. Krona eller klave. Svart eller rött på rouletten. Leksandsseger eller förlust i sudden. Över eller under 7 på nästa kort i kortleken.
Man inser hur nära jag är att bli liggandes i feberfrossa utan matlust med 39-40 graders feber i veckor igen, precis som för två år sedan.
Huga!!
Fördelen nu är att jag är förberedd på det. Vid minsta lilla feberskak eller mättnadskänsla så blir det en tur till dr Mouhgatahtavihg här på Fagersta lassarett. Problemet är bara att få tag i en tolk innan dess. Det vore ju bra om jag och dr Mouhgatahtavihg förstod varandra. Annars får jag väl välja en annan av de kompetenta läkarna här i stan. Kanske dr Shockamushtenmahowgyt. Fast problemet med kommunikationen kan ju kvarstå även med han.
Nej nu vet jag..
Jag ringer givetvis dr Borrelius för mitt borreliaproblem. (inget skämt faktiskt) Han heter så.
Han borde ju vara expert på området. Det hörs ju lång väg.
Jag kikade närmare och fick till min fasa se att det var en blodsugande fästing som etsat sig fast i mitt försvarslösa skinn. Och givetvis var det en sk nymf. En sån där superliten en som man knappt kan se utan förstoringsglas.
Nu minns jag inte förhålandet men jag tror det var att en av tio fästingar bär på borrelia, men av dessa nymfer så bär hälften på den jobbiga sjukdomen. 50/50 alltså. Krona eller klave. Svart eller rött på rouletten. Leksandsseger eller förlust i sudden. Över eller under 7 på nästa kort i kortleken.
Man inser hur nära jag är att bli liggandes i feberfrossa utan matlust med 39-40 graders feber i veckor igen, precis som för två år sedan.
Huga!!
Fördelen nu är att jag är förberedd på det. Vid minsta lilla feberskak eller mättnadskänsla så blir det en tur till dr Mouhgatahtavihg här på Fagersta lassarett. Problemet är bara att få tag i en tolk innan dess. Det vore ju bra om jag och dr Mouhgatahtavihg förstod varandra. Annars får jag väl välja en annan av de kompetenta läkarna här i stan. Kanske dr Shockamushtenmahowgyt. Fast problemet med kommunikationen kan ju kvarstå även med han.
Nej nu vet jag..
Jag ringer givetvis dr Borrelius för mitt borreliaproblem. (inget skämt faktiskt) Han heter så.
Han borde ju vara expert på området. Det hörs ju lång väg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
