Att rusta för kval

För att lyckas i en kvalserie gäller det att man har rustat för det redan sommaren innan.

Jag som dessvärre verkar gilla att skjuta upp saker och ting har däremot inte börjat gjort det förrän nu.

Linda kommer att öppna en butik i stan. Barnkläder osv kommer hon att sälja där. Så helgerna och kvällarna går nu åt till att fixa iordning den lokalen.

Jag har nyss avslutat dagen där med att sätta upp väv.
I morgon samt på tisdag ska vi måla. Sedan läggs ett nytt golv in. Och så fortsätter det till den 7:e April då hon slår upp portarna för allmänheten.

Mycket och stå i mao, men det känns rätt bra ändå. Jag menar så jag får något annat än kval att tänka på.

Jag finner en del likheter med rustning av lokalen och en sportchefs samt hockeytränares arbetsuppgifter. Man måste göra jobbet ordentligt från grunden. Får inte fuskas någonstans, vare sig vi snackar spackling, sommarträning eller värvningar.
Visst kan man lura sig själv och alla andra just för stunden, men tids nog märks misstagen man gjort (om man nu har gjort några)

Och väl då blir det oerhört mycket svårare att göra något åt det.

Huvudsaken och det viktigaste är att stommen är stabil. Grunden måste vara bra byggd. Annars blir det pannkaka. Skulle någon liten del bli fel under byggets gång är det inte hela världen. Bara man upptäcker felet och åtgärdar det i tid. (läs Ric Jackman, för er som vet)

När väl den stora finalen/Examen/Öppningsdagen/Kvalserien drar igång så gör den det med det man har. Fuskbygge eller inte. För tidigt att säga något än så länge men hittills ser det lovande ut trots allt.

Ta det säkra...

...före det osäkra.

Mot växjö bad jag till hockeyguden om hjälp. Det bör jag även göra i morgon när Leksand möter Aik. Men det känns som om det inte riktigt räcker då det har varit väldigt jämna matcher lagen emellan.
Så nu tar jag inga risker. Jag använder mig av Voodoo.

Om livet i en bubbla

Nu i Mars och April vankas kvalserie tider

Hoppet får ett avstamp men nerverna lider

Vinsterna glädjer förlusterna svider

Spänningen är hög man nästan avlider

Spelarna på hockeyrinken krigar på i strider

Coacherna funderar smarta planer dessa smider

Vi Leksingar på läktarn härlig glädje runt oss sprider

Jag hoppas i April att vi får skåla i cider

Ja, nu i Mars/April så är det mycket hockey i huvudet. Linda knackar försiktigt på skalet till min bubbla och undrar när jag ska komma ut.

Det är kanske tur ändå att vissa saker i min omgivning sker så man kommer ur bubblan ibland. Tillfälligt givetvis, men det kan vara behövligt att öppna en lucka ibland för att få nytt friskt syre.

I går natt var en sådan händelse. Jag kom hem från Leksand vid halvett tiden och gick och la mig för att sova. Då börjar Isabell hosta lite grann. Ingen bigdeal egentligen. I förkylningstider kan det ju vara så.

Problemet var bara att hon fortsatte så pass länge att jag gick och bar in henne till oss. Jag tänkte hissa upp sängen lite så hon skulle få det lättare att andas osv.

Efter ca en timme kände vi att hon var stekhet. Det visade sig att hon hade 39,5 graders feber.

In och hämta alvedon, som vi efter många om och men lyckades få i henne.

Men efter ca 45 min började hon yra om hittan och dattan och undra vad det var som kom ner från taket.!.

Jag och Linda försökte bevisa för henne att där inte fanns någonting. Men hon var övertygad om att djur kom ner därifrån, och började gallskrika. Få panik.

Sedan trodde hon att samma saker kom upp från täcket, och började skrikandes klättra på mig och Linda

Skapligt frustrerande va?

Vid fyra-kvart över fyra lugnade hon ner sig. Då började nästa bekymmer. Vår katt Charlott höll på och jamade och ville än in, än ut.

Iaf fick jag sova meelan kl fem och sex.

Just då kändes kvalserien väääldigt långt borta.

It aint over...

...until the fat lady sings, heter det.

Vilken skön lättnad efter gårdagskvällens vinst. Det fanns en del bra saker att ta med till på torsdag -då Leksand möter SSK- och det finns en del saker att lämna hemma.



De bra sakerna var:
* De tre poängen. Segern. Den viktigaste saken av alla bra.
* Spelet de tio första och tjugo sista minutrarna lovade gott.
* Pelle Prestbergs prestationer.
* Jussis fyrdubbeltackling i sista perioden
* Klacken

Mittenperioden gick ganska klart till växjö i puckinnehav. Tack och lov är det inte det som räknades denna gången heller.
Leksand ställde ofta upp en sorts borg runt egna slottet i den andra perioden, vilket frambringade en synvilla av att Leksand var riktigt illa ute ett tag. Det kanske de också var, men de var nog inte fullt lika llvarligt som det såg ut att vara. Man vet aldrig med Strömberg som coach.
När Leksand tillslut kunde göra 3-1 i sista perioden släppte alla hämningar, precis som det kan göra för en annan då man har tagit sig en jäkel.
Laget spelade då en underbar ishockey. Man till och med tacklades. Underbart.

Men det var bara en match. Det gäller nu för spelare liksom oss fans att äta rätt, sova ordentligt (vilket jag defenitivt har misslyckats med i natt av andra orsaker, mer om det senare) och glömma denna match och genast börja blicka framåt.

Härnäst väntar SSK borta. Intressant. Mycket intressant.

Funderingar

Frukostdags på jobbet nu. Jag passar på att avsätta fem minuter till detta "skriva av sig" inlägg.

Match i kväll. Ödesmatch? Kanske, det beror på utgången. Men jag känner mig relativt lugn. Känns bombsäkert med Lif vinst i kväll. Det känns långt in i märgen faktiskt.

I går, dagen efter den snöpliga premiärförlusten, kändes det inget vidare i hockeyhjärtat. Då ville jag nästan få en Horton-attack så att jag skulle påminnas om att hockey inte är allt i denna värld.
Men givetvis ville jag inte det innerst inne då den huvudvärken inte är att leka med. So, please Horton. Stay away!

I dag vaknade Isabell snorig och febrig som så många andra barn denna tid. Det rör sig visserligen om en vanlig förkylning troligtvis, men ändå väcks den där känslan att hockey och Leksand inte är allt. Det finns mycket jag skulle välja framför laget om man tvingades välja.
Hoppas ingen tror något annat, då det kanske kan vinklas till motsatsen i denna blogg då och då.

Men i kväll kl 19. Då finns det bara en sak i tankarna. Precis som det skall vara just då. Den saken är: KROSSA VÄXJÖ

Bön

Hockeygud vem du nu är
se till mig som Leksing är
LIF har oflyt kan man tycka
Snälla ge oss mera lycka
Lyckan kommer men när då
Hjälp oss till eliten nå


Nu räcker det inte med vanliga dödliga insatser på läktaren. Till morgondagens match har jag därför tagit det säkra före det osäkra.
Jag har kallat på hockeyguden.
Leksand är i starkt behov av högre allsmäktiga makter nu. Efter att de tre senaste kvalserierna ha börjat med två raka förluster så får det inte ske igen. Det får inte ske!!!

En förlust är illa nog. Två skulle innebära dödsstöten. Därför knäpper jag nu händerna och ber till hockeyguden.
Låt oss vinna, låt oss gå upp. Om det finns några fans som förtjänat det så är det Leksands. Hjälp laget skänka oss lycka, för de tycks behöva all hjälp de kan få med det så här efter 5 år utan framgång.

Amen

Broken heart

Joe Cocker och Jennifer Warnes säger det bäst:

Who, knows what tomorrow brings. In a kvalserie few hearts survive.
All I know, is here and now. All our lives is out there to find.
The road, is long
There are mountains, in our way
But we climb the steps every day

Please take us up where we belong. Where the eagles cry, on a mountain high
Please take us up where we belong. Up to the world we know, where the clear wind blow.

Men ge mig en dag till så är revanchlustan hög igen. Förhoppninigsvis går det att limma ihop hjärtat.

Förlust...

...blev det i dag mot Almtuna. Kanske ingen skräll direkt men ack så illa.

Nu var detta bara den första matchen, så det finns ingen anledning att lägga sig ner och dö. Växjö-matchen på tisdag kommer att bli en fortsätta-lek-eller-försvinn-match. Men jag är helt 100procentigt säker på att Leksand klär av de totalt.

Jag gissar att tabellen ser ut så här efter nästa omgång:

Södertälje 6p
Aik 3p
Almtuna 3p
Rögle 3p
Leksand 3p
Växjö 0p

Detta förutsätter att Leksand, Tälje samt Rögle vinner sina matcher. Det tror jag sker. Om inte så är det Aik som tar poäng av Södertälje, vilket inte alls är omöjligt på hovet. Svårt att sia om det bästa alternativet för Leksands del så här tidigt, så jag låter det bli vad det blir utan att hoppas på något.
Det viktiga är att LIF tar sina tre. Än har vi detta i egna händer liksom alla andra lag har.

Leksand gjorde en bra första och sista period, men tyvärr en bedrövlig mellanakt. Ungefär som det har sett ut under hela serien.
Att vi inte har lyckats göra tre bra perioder under hela serien pekar inte på något positivt.

Det känns lite tungt just nu, men på tisdag finns det tre nya poäng som väntar på sin ägare, och den ägaren kommer från Dalarna. Sanna mina ord!!!

I tredje omgången möter Lif just Södertälje på bortaplan. Hade vi vunnit i dag så hade den matchen kunna förlorats utan större problem. Men nu känns det som att Lif måste vinna på tisdag och minst ta poäng av tälje i tredje matchen.. För att fortfarande ha häng på täten.

Fortsättning följer

6 timmar kvar!

Om man sitter och grubblar och tvekar en stund

Är pucken så platt och bollen så rund

Vill viasat eller S24 ha mig som kund

Kund till matchen ikväll syftar jag på som grund

Det blir tre timmars adrenalinisk dödsstund

Inte kontaktbar för ett litet pund

Det som driver mig genom det är en grogrund

Att aldrig ge upp likt en spårande hund

Att få sömnsvårigheter och ta sig en blund

Ett leverne likt detta gör mig ej sund

Vems fel är då detta jo ett hockeyförbund

Ekonomiska skillnader djupa som en avgrund

En som höll det i schack var Rickard Fagerlund

Men ikväll skall vi vinna låt oss komma underfund

Hur vi ska lyckas få till vår sagostund

Pimpling och nerv.

I dag stod pimpling på agendan. Pimpeltävling med jobbet. Så vi masade oss ut i solskenet hela familjen för att testa fiskelyckan.
Det gick inget vidare. Ingen av oss fick någon fisk. Men jag tror att jag hade en på. Säkert en baddare....
Linda ska även hon ha haft en och nafsa på sin krok, antagligen en liten spigg... ;)

Nu är det middag på Olearys som gäller för alla deltagare. Ska precis till och bege oss dit, varför detta inlägg får ses som något tillfälligt skrivande bara för att ha något och göra.

Någon passande bild hittar jag inte heller. ganska onödigt inlägg det här egentligen. Jag lovar att bättra mig.

Men givetvis måste jag ju nämna: 1 dag kvar!

Hugalainen. Jag såg att matchen sänds ju på S24 i morgon. Kan jag verkligen låta bli att se den? Det är den stora frågan..
Jag tänkte först bara låta denna söndag passera förbi som vanligt för att sedan kolla resultatet vid halvsju tiden. Men hur kul vore det?
Vid förlust så blir jag ju lika besviken i bägge fallen, men vid vinst så är det fan så mycket roligare att ha bevittnat bataljen.

Det blir en nervig tid nu en stund, men antagligen skulle alla malmöfans vilja byta situation med mig i dag.

God kväll.

Tärningen är kastad.

Det blev så Almtuna från Uppsala som tog den sista platsen i kvalserien till elitserien.
Då vet man iaf vart man ska vända blicken på söndag.
Allt är upplagt, bordet är dukat, drinken är blandad, tärningen är kastad.
Den är i rullning nu. Den stannar inte förrän den 11:e April. Vilken sida som hamnar upp återstår att se.

En hel dag kvar. Sedan börjar det på eftermidda´n. Söndag. Då är det dags.

Nu åker vi!!!

Vem vinner?

Just nu är det match i Uppsala

Det avgörs nu vem som får kvala

Laget i öster

får nog mina röster

det är nog det mest optimala

Eller optimala och optimala.

Som tidigare sagt är det mycket svårt att välja bäst passande motstånd för Leksand.

Men jag håller lite på Almtuna då jag tror vi har en något större chans att vinna mot de. Vi får se hur det blir. Vi lär aldrig få veta vilket som passar Leksand bäst.

Det är bara en känsla jag har.

Svårspelade, oförutsägbara Almtuna eller tunga jobbiga Malmö.

Pest eller kolera.

Men som sagt, en liten tumme håller jag till Almtunas fördel.

Kvalseriekitt

Mitt kvalseriekitt består av några av ovanstående ingredienser.
Vi har halstabletter. Man måste ju hålla halsen i trim så man kan heja fram spelarna ordentligt.
Vi har Alvedon för eventuell huvudvärk vid dåligt spel.
Vi har pulsdämpande piller för extra spännande matcher.
Alkohol kan behövas för samma orsak som ovan.
Champagne är också viktigt om det går vägen.
Sömntabletter om det går illa. osv....

2 dagar kvar!!

I kväll avgörs vilket lag Leksand får möta i premiären på söndag. Almtuna eller Malmö.
Hoppas lite svagt på Almtuna om jag måste välja men vill poängtera att det är som det berömda pest eller kolera. Vilket det än blir så blir det det bästa av de två lagen.

Fick ett sms igår om Peter Nordströms fot.
*Suck*
Varför?!?
Vad är det för en hockeygud som sitter där uppe och delar ut skador på våra spelare hela tiden? Ge dig nu ett tag va!
Peter blir antagligen borta resten av säsongen vilket är ett stort stort avbräck. Speciellt då vi inte har fått sett hans rätta jag ännu. Vi går miste om en viktig kugge här iaf, men att laget ska stå och falla med honom som vissa vill få det till... Nej. det gör man inte. Ett avbräck är det men andra får kliva fram istället helt enkelt.
-Tänk vad lätt det skulle vara att vara coach.. ;)

I nästa inlägg kommer mitt "kvalserie-kitt" attt förklaras närmare. Det börjar dra ihop sig nu.
På söndag drar det igång.

För att dämpa mina nervar en aning så var jag ner till Karlstad i går och besökte en leverantör till oss. Vi passade på att under kvällen åka ner till Löfbergs lila arena där Färjestad spelar sina hemmamatcher. Det var kvartsfinal mot She left you som vanns av bortalaget.
Anmärkningsvärt från matchen var att det bara var halvfullt!
-Dyra biljetter, sa nå´n.
-Bortskämda fans, sa jag.

3 dagar kvar!

Provsmälta i Sandviken i går, kundbesök i Karlstad i dag. Ingen hejd på farandet nu för tiden...

Men det är å andra sidan bra att ha något att göra så man kan skingra tankarna i från det som komma skall.

Att bara gå runt och fundera på en oviss kvalserie flera veckor innan den drar i gång kan ju inte vara hälsosamt.

Tur att man inte är så jätteintresserad...

(eller hur?)

Nu så här tre dagar innan det hela drar igång så kändes det oerhört befriande att se vad som damp ner i brevlådan hemma i går.

Senaste numret av "Leksingen" låg där i sin ensamhet och väntade på att jag skulle rädda den från det mörka kalla posthuset. Fast nu blev det Linda som gjorde det, men väl hemmma från Sandviken fick jag syn på den.

Dess blanka framsida med Strumpans bestämda kvalserie-blick mötte min glädjefyllda förväntansfulla vill ha-blick.

Kärlek vid första ögonkastet kan man säga.

Jag frågade Elliot om han viste vem det var på framsidan.

-Ja, det är Leksands tränare...

Jag drog en djup suck av lättnad och konstaterade att jag har lyckats. Bara Isabell kvar nu då, men hon är på god väg då hon springer runt här hemma ibland och trallar på diverser klack-visor som tex: Leksing tills jag döööör, och vita vita vita blå blå blå. Nu var det dock ett tag sedan.

Jag måste nu innan helgen springa iväg och inhandla ett kvalserie-kitt. Vad det innebär skriver jag om senare.

Jag var btw och klippte mig i går. Mycket fin blev jag, men det var ju frisörens förtjänst.

Lisa heter hon. Eller Elisabeth egentligen. Om hon inte har ändrat det sedan lågstadiet. Hur som helst, en underbar frisör är hon och en lika underbar humorfylld människa som ofta framkallar skratt.

Dessvärre ska hon sluta klippa officiellt, men det kan nog ordna sig på något vis.

Provsmälta i en mening.

Jag kom nyss hem från Sandviken där jag befann mig inom ett större inhängnat område och tittade intresserat på när stora bullriga maskiner på fyra hjul, fyra stödben samt en lång arm som mynnade ut i en fruktansvärt skrämmande klo(!!!) grep tag i en massa blanka stålplåtar för att sekunderna efter släppa ner detta i en enorm korg (även den gjord av stål) som var placerad på en vagn som kördes från platsen fullastad med skrotbitar till en större hall där en ny klo grep tag i korgen och flyttade den till en jättelik ugn där allting tippades i samtidigt som tre stora elektroder fördes ner i ugnen och framkallade elektriska ljusbågar som med den hetta det medförde smälte ner alltsammans i en flytande 1600-gradig brännhet smälta som sedan tippades ur i en stränggjutning där nytillverkande fyrkantsämnen bildas.

Det är vad jag har sysslat med i dag. Dock medförde jobbet fler pauser än vad texten visar.

Svettiga funderingar

Jag satt och spånade lite på kvalschemat. Man börjar ju bli alldeles nipprig nu när det bara är en vecka kvar. I ett år har jag och tusentals fler gått och väntat på detta som drar i gång om en vecka. Ganska otroligt egentligen då man kan må så fruktansvärt dåligt denna tid. Men förhoppningen är ju att dessa tre veckor ska bli de bästa tre veckorna i ens liv. Efter vissa undantag då naturligtvis.

Jag kom iaf fram till att Leksand kan -utan att större mirakel behöver ske- vinna de tre sista matcherna av serien. =9 poäng. Då skulle 10 pinnar på de 7 första matcherna kunna räcka en bit.
Normalt räknar man med att 21 poäng räcker, men det kommer antagligen inte behövas så mycket nu.
19 poäng tror jag på förhand räcker faktiskt.

Problemet är bara att ta dessa 10 pinnar på 7 försök. Det är inte så lätt. Jag har kommit fram till att 3 av de sju kan vinnas. Då har vi nio.
Då börjar nästa problem som är att helt plötsligt vinna tre raka och ta de 9 sista. Men som sagt, det kan gå.
Frågan är om det räcker med 18 poäng i år för en andra plats. Tälje hålller jag som klara favoriter till seriesegrare, så det blir till att sikta in sig på andra platsen.

Och ska man vara lite realist så kan jag inte tro på fler än dessa 18 poäng till LIF. Det blir svårt nog att nå dessa så jag väljer att ställa in siktet på 18 och hoppas att det räcker.

Topp 5

Anna Bergendahl du är ju så ung

18 år gammal och inte så tung

Men i finalen vägde du mest

för av de tio så var du bäst

Tvåan för kvällen blev killen den glade

Artig och ödmjuk vid namn Erik Saade

Hans låt var en schlager med inslag av gladpop

som ledde på slutet men mot Anna tog det stopp

Han pianisten vad hette han

Salem Al nå´nting gjorde det han kan

Satt som på nålar och skydda sitt revir

Konstigt vore annars då han kallar sig fakir

Darin kom fyra vid omröstningens slut

En man som har förknippats med tonårstjejers tjut

En stor artist är han dock han har tagit flera kliv

Nu sjöng han om någon som var utanför hans liv

Fyra blonda tjejer som kom med från ingenstans

Ställde upp med gladpop och höftgungningar till dans

Ett dragspel en fiol nån form av flöjt och en gitarr

Trots det fick de aldrig tända någon god segercigarr

Detta var de som tillslut kom ett till fem i festivalen

som höll till i Globens inre i den jättelika salen

Ni fem andra som kom efter får försöka om igen

Men nu först skall Anna tävla med Europabidragen

The Winner!!!

Anna. Du var bäst!
Det är klart... Fakiren hade väl inte gjort bort sig i Oslo heller men du var bäst och hade bäst låt.
Grattis!!!
Du slog dig in i hjärtat med din lilla späda figur med den ootroooliga rösten hos fler än mig uppenbarligen.

Mina topp tre kom hyfsat med. Anna då som vann, sedan hade jag Fakiren som en outsider. Timoteij höll jag också ljummet om hjärtat, men mer för att den låten frambringade en sorts glädje. Trumslagarna var outstanding. Tjejerna var oerhört snygga, och låten var glad. Dock ingen vinnare alls i mina öron, men ett kul inslag som gärna hade fått hamna trea eller kanske tom tvåa i min lilla värld.

Salem Al Fakir förresten. Jag tror jag vet varför han satt och hoppade på sin pianostol så man ibland trodde han skulle trilla av den. Han hade en spikmatta på stolen. Därav namnet.

Jag har följt melodifestivalen till och från sedan jag var 8-10 år någonting, men aldrig, aldrig har min favorit vunnit. Inte förrän nu då. :)
Därför kändes det riktigt härligt när hennes nummer (9) ropades upp som siste post igår och därmed säkrade segern.

Tänk om man fick återupppleva den känslan (fast ca 5000 ggr mer intensivt) i början/mitten av April. Och nu menar jag inte Eurovision songcontest utan något helt annat.
Jag talar om en sport där man inte röstar om vem som skall vinna utan låter motstådarna slå varandra efter förutbestämda regler. Regler som ibland tenderar att gynna vissa dock.

I´m talking about the KVALSERIE. Alltså inte en Kvalserie utan Kvalserien.

Tänk om det gick till så att Loob och Ahdrian satte sig ner vid ett bord med 6 lag på ett papper framför sig och diskuterade fram och tillbaka och tillslut bestämde sig för vilka två lag som går upp.
Eller att man lät Svenska folket ringa in och rösta. -Då skulle vi redan vara klara iofs.
Eller att man lät Svenskarna rösta, och sedan ringde runt till olika expertjury´s i Sverigen storstäder och sedan kryddade det med att fråga Belgrad och Dublin vad de tyckte.

Nä, då är det nog ändå mest rättvist med en fruktansvärd kvalserie där flera tiotals miljoner och kanske vissa föreningars exictens står på spel.

Men det är klart. I dag är det ju så synd om Lule´då de förlorade hemma mot Timrå. Timrå som därmed tog sig till slutspel på Luleås bekostnad. Hemska tanke att tvingas missa slutspel.
Många supportrar som är besvikna uppe i norr idag kan jag bara hälsa:
Var gärna besviken ett tag, men ni får vara med och slåss om det igen om några månader.
Förhoppningsvis får vi vara med och leka där.

Om en vecka börjar det. Och om senast ytterligare tre så vet vi. Huga, det börjar verkligen brännas nu.

Funderingar om valet o kvalet

Så damp då kvalschemat ner i mobilen som ett... sms på... mobilen. Eller nåt.

Om jag är nöjd? Det kan ni ge er på. Det var väl inte det optimala, ultimata, oslagbara spelschemat om man hade fått några minuter på sig med att helt välja lag. För då hade jag valt att få möta team dalarna i tio omgångar. Team dalarna som vi i kväll slog i en träningsmatch med tvåsiffrigt.

Det säger dock ingenting, förutom att det knappast kan ha givit någonting. Möjligen ett hyfsat självförtroende åt Patrik Carlsson då som haft lite tungt med målgörandet på sistonde, eller åt Bergenström som även han fick känna hur det känns att göra mål i årets upplaga av A-laget Leksands IF.

Åter till ämnet då.. Jag är nöjd. Vi får börja borta mot antingen Malmö eller Almtuna. Hoppas för allt i världen det blir Almtuna. Då kan vi ha en liten chans till poäng redan i första omgången. Möter vi malmö borta så är det antagligen en förlust.

Sedan möter laget från dalarna Växjö hemma i Leksand. Den skall vi vinna. Och inte förrän i omgång tre tvingas vi möta es lag.

Att slippa de lagen i början är nog lite av A och O för en bra start. Det brukar ta ett par matcher innan de lagen dras ner i "vårt" lite lägre tempo. Så det är perfekt.

Att playoff laget har fått en lagom dos giftiga träningsmatcher innebär att de har ångan uppe när de möter oss som har stått stilla på perongen i två veckor nu. Det kan vara och är en nackdel för oss.

Men med tanke på de tidigare makalösa lottningarna som har givit oss mardrömstarter i tre raka kvalserier så är denna lottning rena drömmen.

Jag kan iaf inte skylla på den om det går illa.

Men kanske går det bra.. Kanske, kanske.

Jag fick en present

En fin present... när kvalet skulle börja... fick jag en gåva av min son.
(En omgjord textrad från Lasse Berghagens Teddybjörnen Fredriksson.)

Elliot överraskade mig i morse med att visa upp hans mästerverk han hade gjort på syslöjden i skolan. Jag vet att han har arbetat flitigt med denna under en längre tid, och äntligen blev den klar.
Timingen kunde dessutom inte ha varit bätte.
Det är nu den behövs. En maskot liksom..

Tusen tack älskade barn. Den var superfin..

Ren

Tänk vad ren jag känner mig i dag, nu på morgonen. Undrar vad det kan bero på ; )

Efter att ha fått bort varenda liten eventuell tillstymmelse till ohyra i sovrummet och en uppfriskande 2 kilometers morgonpromenad i rask takt till jobbet så är man redo för dagens händelser.

Nu undrar säkert alla som känner mig vad jag har slagit i huvudet någonstans.
Dammsuger sängar, vädrar madrasser och nu morgonpromenader!!!
Men lugn i stormen innan någon ringer männen i de vita rockarna i Säter. Allt har sin förklaring.

Om sovrummet har jag redan skrivit en förklaring och ang promenaden så är bilen på verkstan..
Men det är klart... Visst spelar hockeyabstinensen in också. I väntan på kvalserien så kan vad som helst hända.
Jag kanske ska städa i garaget ikväll.

I´m crazy

I kväll har jag gjort något helt otrooooligt. Jag har... håll i er nu - dammsugit. Sängen.

Inte bara lite snabbt så där. Nej för tusan. Jag bäddade ur, jag hängde ut madrasser och bäddmadrasser och skyddsmadrasser på balkongen. Kuddar och mattorna i sovrummet med!

Och dammsög mycket noga i alla vrår och skrymslen. Det tog väl ca 2 timmar allt som allt.
Linda och svärmor -som var här- funderade starkt på vad jag höll på med där uppe, men de vågade inte riktigt gå och se efter.

Svärmor trodde jag höll på att dammsuga sönder hela övervåningen och Linda bara gapade när jag lite stolt spatserade nerför trappen och berättade vad jag hade gjort.

Upprinnelsen till denna smått unika händelse var inte att jag hade spillt något giftigt ellerr så i lakanen, utan jag ville bara vara en väldigt duktig karlakarl.

NOT

Nej, men jag läste i AB om vägglössens explosionsartade framfart, och har funderat lite på de tidigare. Nu fick jag panik, och då Inger var här och lånade Linda hade jag inte direkt något att göra så jag slog till.
Nu i efterhand tänker jag att jag kanske kunde ha bett Inger... men nej.

Det kändes rätt bra ändå.

Nu kan vi sova gott i natt. Får se om man märker av den extra goda sömnen i morgon...

Eeeeemiiiil....

Du käre blåe mobilkran här kommer jag igen
I går klippte jag lite skrot snart är det klippt igen
Mobilkranen hoppfallera å mobilkranen hoppfallerej
e bra å ha hoppfallera för smarte mig hoppfallerej

Mot artonåtta åker jag ut genom verksta´ns port
Jörgen å Micke gör det antagligen lika fort
Mobilkranen hoppfallera å mobilkranen hoppfallerej
e bra å ha hoppfallera för smarte mig hoppfallerej


-Emil, en av klipporna på Cronimet.-

Avslöjande från EA

Följande lär ha hänt i Ejendals arenas innandömen för några dar sedan:

Styrelsen sitter i vilda diskusioner när plötsligt Strömberg kliver in och frågar:
-Är ni nervösa?

En styrelsemedlem reser sig då upp och utbrister:
- JA, ni spelar ju så jävla dåligt...

Strömbergs svar:
-Jag vet. Det är planerat. Var inte nervösa.


Sant eller inte? Det vet jag ej, men jag känner plötsligt en underlig doft här inne. Doften av Whiskey......

Om LIF & Whiskey

Äntligen Måndag!

Nåja, fast det är helt ok ändå. Pga min frånvaro i slutet av förra veckan har dock högarna på mitt skrivbord vuxit sig något för höga.

Jag har precis slagit vad om en whiskeyflaska att Leksand spelar i elitserien nästa år.

Oavsett vad jag tror så kände jag att jag var tvungen att försvara laget och min egen heder.

Jag litar på tränare Strömbergs ord.

Serieseger!

Så var då den långa grundserien avslutad. Efter en rad väntade, oväntade och totalt oväntade resultat under den kalla vintern så har nu Leksands IF nått sitt första mål med denna resa. Man har gått till kvalserien genom att komma topp tre i allsvenskan. I kväll nådde man även ett bonus mål iom att de vann serien.

Nu får man som sagt inget för den vinsten, men ändå. Bra gjort killar..

Nu väntar en tvåveckors period av hockeystiltje. Ingen nerv längre. Det närmaste man kan komma är väl att få se vilka de andra lagen blir som vi får möta. Aik, Rögle och Växjö är redan klara. Södertälje lär också bli det inom kort. Sedan står det mellan fyra kanidater som sedan ska bli en. Denna tror jag blir Malmö men kan lika gärna bli Almtuna.
Mora och Bofors tror jag inte räcker till.

Jag funderade på om jag skulle krypa ner i grunden under huset och be Linda skicka ner lite mat mm, för att sedan komma upp och se hur kvalet hade gått.
Men även om det hade gått bra så hade den där riktiga glädjen antagligen haft svårt att finna sig då man inte har deltagit aktivt.

Naturligtvis kommer jag följa hela kvalserien så noga jag kan. Däremot kan det bli svårt att åka upp på matcherna och se de live.
Men vi får se.

2 veckor kvar tills det börjar. 2 veckor utan nerv, utan press. Bara väntan...

Leif Strömberg

I år kallas coachen i Leksand för Strumpan

Han lovade nyss att vi får öppna skumpan

Vägen dit är snäv

men Strömberg är en räv

Som knappast sitter stilla på rumpan

Så är det. De orden jag har efterlyst från en Leksandstränare under 4-5 års tid sades i går efterförlustmatchen mot kvalseriemotståndaren Växjö. Orden som sades var:

Vi går upp. Jag hade inte sagt det om jag inte var säker. Jag vet hur man gör.

Han får det att låta så enkelt. Som att det redan vore klart. Som att denna nervdödande kvalserie lika väl skulle kunna låtas bli att spela. Tänk om Peter Gudmundsson eller Christer Englöv (eller vad han heter i hockeyligan) kunde säga samma sak.
Då gör vi så här, att Leksand går upp och resterande 5 lag gör upp om andra platsen..

Riktigt så enkelt är det ju inte i verkligheten, men att vakna upp till de orden Strumpan sade... Ahhhh vilken underbar morgon. Man får lite hopp om framtiden.

Match i kväll

Ett lag i från småland är Växjö

Där snön som dit kommer förblir tö

Och Lakers Lakejer

är nog endast tjejer

Som hellre vill leka i snö

Underliga funderingar

Det blev bandy istället för Jason Bourne i kväll. Villa slog Edsbyn i kvartsfinalen. Som om jag skulle bry mig.. Men i väntan på kvalserien så...

När jag tittade på matchen så dök det upp en massa underliga tankar. Så här i kvalserietider så blir det lätt till att jämföra hit och dit. Och det första jag lade märke till var att bollen faktiskt var rosa. Starkt rosa. Sist jag såg en bandyboll i närbild var den orange som på bilden här ovan. Varför är den rosa nu?
Är det för att den skall synas bättre tro? Då lyckades det inget vidare för jag försökte verkligen men såg den aldrig då den var i rörelse. Enda chansen att veta om ett läge blev till mål eller inte var att lyssna på kommentatorerna eller att titta på spelarnas armrörelser.

Nej, det kan inte bero på det. Då kanske det beror på att man vill att sporten ska tilltala damer mer än män. Lite sådär ett smygförsök att manipulera det undermedvetna tilldragelsehormonet som tjejerna har till färgen rosa.

Då det även är förbjudet att tackla både i bandy och damhockey så beslutade jag mig för det alternativet.

Sedan började jag fundera över varför målvakten i ishockey har en klubba men inte bandymålvakten. Det enda svar jag kom på var att en bandyklubba är för kort, så målvakten skulle få ont i ryggen av den.
Tänk tanken att se en hockeymålvakt med två plockhandskar i stället. Det kanske kommer snart.

Kvällen fortsatte sedan med funderingen över hur det skulle se ut om ishockeyn hade frislag och hörnor. Ibland förekommer faktiskt hörntendenser i hockeyn då en spelare snurrar i hörnan och gör ett inlägg in mot mål.

Och tänk om bandystraffar skulle införas i hockeyns värld. Skjuta slagskott 8 meter från målet. Eller tvärt om, om bandystraffarna skulle utföras så att en spelare får ett friläge från halva planen.. Det skulle bli mål på varenda straff då.

Och till sist sargerna. Varför är de så små i bandy där högbollar förekommer titt som tätt. Tänk synen med en bandysarg runt en hockeyrink.. Ingen får tacklas, precis som i damhockeyn och i bandyn. Fast vissa allsvenska domare verkar ibland tro att så är fallet. I alla fall när Jean Luc tacklar.

Ledigt För Barn

Det kan jämföras med en brandkår ibland. Energin brinner i barnen så man får lust att ta fram brandslangen och kyla ner dom....

Nu har jag iaf varit pappaledig i en hel dag... Eller, nja... inte riktigt. Jag var till jobbet för att hämta släpet och det skulle jag aldrig ha gjort. Där blev jag ju kvar en stund.

Och att sedan telefonen ringde hela tiden under förmiddagen... det får jag ta.

Vi begav oss till Avesta metropoolen igen, för lite bad. Jag var lite skraj att jag skulle springa på den där Ullis igen. Den här gången var jag dock bättre förberedd. Så fort någon jag passerade/mötte som tittade lite längre på mig så skulle jag säga hej. Bättre att vara knäpp än otrevlig tänkte jag.

Nu behövdes inte det men jag hälsade ändå artigt för inte mindre än 7 stycken fagerstabor var där med sina familjer/barn i dag.

Vi gjorde sällskap med våra nya grannar. iaf pappan och sonen. Riktigt roligt med lite yngre folk som flyttar in i pensionärsslingan här på Andra sidan.

Fast det har kommit rätt många yngre de senaste åren så medelåldern är nog inte så fruktansvärt hög längre.

Nu väntar vi bara på att de sista gamla ska bege sig så är vi i fas... Närå, skämt åsido. Vi har riktigt bra grannar även om vissa har sina roliga egenskaper. Som att ta loss hängrännorna och putsa dem varje vår.

Eller vad sägs om att skruva sönder en dammsugare från 80-talet och felsöka, och senare komma fram till att kolstiften är utnötta, byta ut de och ge den en till chans.

He he som sagt. Roliga egenskaper har man här. Fast de skakar nog på huvudet åt the Sandbergfamily de med...

Nu ska jag väl ta och slappa en aning framför Tv:n få se om det är något på tavlan idag. Tja, Jason Bourne får väl duga, fast den såg jag nyligen... Well well.

Killer instinct

Japp det är jag.

I och med vinsten i sudden över Bofors nyss så säkrade då Leksand sin kvalserieplats. 1 poäng till på två försök säkrar även första platsen i allsvenskan. Vad det nu ska vara bra för. Man får ingen särskild förmån för att ha vunnit serien utan det man får är ett ofta oönskat favoritskap i kvalet. Dock kan ingen ha Leksand som favoriter i år. Vi har två ESlag som kommer att få bära det. Sedan är enligt mig AIK samt kanske Malmö (ej klart om de tar sig dit) favoriter före Leksand. Däremot håller jag LIF före Växjö och ev almtuna om de tar den sista platsen.

Det betyder en femteplats i kvalet, och det är rätt skönt ändå att inte ha några direkta förväntningar.

Match i kväll

Som jag väljer att följa via S24. Webbsiten som sänder från Allsvenskan.

24 och Leksand har många gemensamma saker. Tex är 24 en tv serie medan Leksand spelar i en allsvensk serie.

En annan sak som tv serien 24 har gemensamt med Leksand är Jack Bauers strävan efter att nå sitt mål med vilka medel som helst. Tillåtna och mindre tillåtna. Jack sätter sin familjs säkerhet först, men efter den gör han vad som krävs för att uppnå resultat.

Leksand sätter sin "familj" dvs laget först, men efter det gör man också vad som krävs. Tex tar man influensavaccin före många andra.

Jack sätter nationens säkerhet i förarsätet. Leksand sätter föreningens säkerhet där.

Jack drar sig inte för att tortera terrorister för att nå resultat. Jean Luc Grand Pierre torterar motståndarna på sitt egna lilla (oftast fullt tillåtna) vis.

Och det mest spännande äv allt är att man kan aldrig veta hur någon av serierna slutar.

Lurad

I morse när jag gick upp så tänkte jag till lite grann. Nu ska jag inte frysa på jobbet.

Så jag letar rätt på ett par long-Johns, fortsätter bygga upp en varm hinna över min vältränade (nåja) kropp med hjälp av en tunn tight underställströja.

Det här börjar låta som en sexnovell märker jag...

Hur som helst så ska jag trotsa de tretton graderna på kontoret i dag. Det är det jag har i huvudet när jag går till bilen.

Men döm om min förvåning då jag låser upp kontorsdörren och märker att det är 21 grader på mitt rum. Otroligt. Pelles magiska säkringsbyte i går bar frukt minsann. Då kan jag ju faktiskt försöka koncentrera mig på jobbet idag. Jag kan ju använda fingrarna. Jag kan ju bläddra i papper. Jag kan använda telefonen.

HURRAAAA!!

Dags att visa det också då och återgå till jobbet.. ;)

Förklaring till trötthet

Jag som nu har känt mig sliten, sömnig och oändligt trött

har trott det beror på sviten, av att sent ha poker nött

Men nej ack så fel jag hade, forskare har en version

Jordskalvet som ingen gladde, öka´ jordens rotation

Det var ju tur att min trötthet sedan i lördags inte berodde på en sen hemkomst från kortspelet,som jag först befarade.

Enligt Aftonbladet har nu forskare kommit fram till att dygnet har förkortats till följd av jordbävningen i Chile.

Dock rör det sig om små skilnader. 1,26 miljondelssekunder kortare dygn nu för tiden.

Efter lite matematiska överläggningar kommer jag fram till att om ca 132000 år har vi blivit bestulna på en hel minut!

Hemska tanke!!

För en vanlig dödlig så undrar man ju om det ens är möjligt att vetenkapligt bevisa denna tidsförlust.

Skrivproblem

Hur ska man kunna jobba när man har ett jobb som bygger på skrivande med penna och tangentbord och knappande på miniräknare och telefonknappar, när man tvingas ha slalomvantarna på.

Bara att ta fram ett papper ur en mapp ter sig ju övermänskligt med mina krabbklor till tumvantar.

Pekfingervalsen känner de flesta till, men jag har nu infört den nya varianten. Jag kallar den tumvalsen.

Och detta är ingen överdrift. Inte så mycket iaf. Det gick så långt att jag frågade om någon ville göra mig sällskap i bastun. Det här håller inte.

FixarPelle har insett dilemmat och bytt ut en säkring till värmepumpen, men hittills har det inte gjort så mycket nytta.

Jag kan ju inte ens ringa ett samtal utan att förfrysa örat då luren också är iskall. Kaffet hinner jag inte ens komma in med förrän det har kallnat och tom hunnit bilda en tunn isskorpa på ytan.

Carola vill ha fakturorna attesterade, men det går inte att riva isär de då de har fryst ihop.

Ok, kanske aningen överdrivet, men bara aningen.

Diverse saker

I dag krävs det vantar på om man jobbar på Cronimet. Spelar ingen roll om man jobbar ute eller inne. Jag har 13 grader just nu. 13 grader!!!
Något är fel. I går hade jag iaf 17 grader. Då var det kallt men jämfört med idag så vore det väldigt skönt.

Det är svårt att skriva på tangenterna med tumvantar på så jag får riskera att ta av de en stund.

Går-kvällen gick bra, eller hyfsat kanske. Jag var som sagt väldigt supertrött hela gårdagen och inte känns det piggare i dag.
Jag fick verkligen kämpa med att hålla ögonen vidöppna.
Vi (Alf och jag) gjorde vårt bästa med tyskan men det var lätt hänt och halka in på engelskan..
Det blev gurksoppa(!) till förrätt. Mycket mycket gott. Gös till huvudrätt, även det super, och till sist panacotta med några exoticfruits till, dock inte riktigt så gott.

Sprechen sie Deutsch

I kväll kl 19 vankas middag på bruksis med ett par tyskar och en Fagerstabofast norrlänning.

Denna norrlänning -vi kan kalla honom Alf, förde varsamt fram vädjan att prata tyska med de andra två, då den ene inte är så haj på varken engelska eller svenska.
Achsoooo, keine problem svarade jag. Eller sa jag kleine?

Problemet är att det är i stort sett de orden jag kan. Vi får se hur detta slutar. Jag får göra som John Cleese´s rollfigur Basil Fawlty sa.. don´t mention the war.

Det kom ett mail...

Eller ett inlägg i alla fall på facebooksidan. Författarinnan heter Åsa. Åsa som har gått och fortsätter gå igenom en ofantligt svår tid.
I torsdags fyllde min bästa vän år. Eller skulle ha fyllt.
I somras hände nämligen det ofattbaraste av det ofattbara då han alltför hastigt lämnade jordelivet, alla kompisar, arbetskamrater och framför allt hans familj. Det känns fortfarande svårt att tro på det.
Vad ska då hans fru känna? Och barn.

Jag passar på att spela upp en låt. En som vi aldrig lyssnade på tillsammans men som ändå ganska klart beskriver vänskapen oss emellan.