Vågen

Jag är visserligen tvilling till tecknet, men har i dag fått vikariera som vågmästare till och från.
Det är ganska besvärligt att tvingas avbryta det man håller på med för att väga in eller ut en bil.
Speciellt då jag har mitt kontor på andra sidan byggnaden.
Men nu brukar jag och Nicol dela upp denna syssla som känns så onödig men är ack så viktig.

Jag ansåg mig själv som mästarnas mästare i bilvägning då jag satt på den posten i ett par tre år. När sedan syrran började hos oss så var tanken att hon skulle ta över det.
*Hmpf* fnyste jag lite tyst. Lycka till bara. Missförstå mig inte nu. Jag såg det som roligt för henne att komma och få en ganska krävande uppgift som det redan då var.
Bil efter bil rullade in, de flesta med tre flak, och naturligtvis de alla med olika sorters material i.
Det blev att hålla reda på färger på bilarna, regnumren, vilket flak de hade tippat och skulle tippa, Det var returlass som skulle hållas i minnet. Det var mellanvägningar av alla de slag. Och på toppen av allt fanns det en Pelle som inte i sin vildaste fantasi kunde förstå hur man kunde göra en miss nån gång i halvåret....
Och att få information från insidan när något skulle lastas ut härifrån... ja det gick bara inte.

Och allt detta var bara en liten del av det jag skulle lära min syster. Jag vet inte om det var hon som var en bra elev, eller jag som var en extremt duktig magister, men det gick rätt fort.
Och nu kan hon det bättre än mig. Jag kom knappt ihåg hur jag skulle klara av att starta upp våg-datorn i morse.
Man vet inte vad man har förns man saknar det....

Nu vinklades verkligheten till det faktum att Maria stannade hemma i dag. Hoppas att allt blir bra ändå trots allt. Men det tror jag säkert att det blir.

Vi ses snart.