Så var då helgens bravader avklarade ännu en gång. Denna helgen var det mycket som gick rätt. Arvingarna är fullt friska och sover gott på natten. En trevlig resa i fredags som jag har berättat om etsar sig envist fast i minnet. Skall man leta efter fel så kan man kanske hitta ett i våran katt som har fått för sig att hon vill gärna gå ut kl 06.00.
Man kan visserligen hitta värre saker att klaga på i livet, men att väckas av ett gällt "miiaaaau" hör väl inte till de lyckligaste stunderna direkt. Speciellt inte då det sker kl 6 en söndagmorgon.
Nyvaken och småirriterad slår jag febrilt i madrassen samtidigt som jag hyschar kraftigt åt henne.
En vanlig fortsättning på denna händelse är att Linda vaknar av mina försök att få tyst på Charlott (som katten heter) Och på något sätt lyckas hon få mig att gå ner och släppa ut katten.
Det jobbiga är att Charlott brukar vilja fundera i dörröppningen så där i en minut nånting innan hon beslutar sig för att verkligen gå ut.
Men jag ska inte vara självisk. Vi brukar dela upp det där jobbet ganska bra hemma. Få se nu... en plan börjar växa upp.. Jag kan ju försöka sova på min högra sida. Pga eller tack vare min tinnitus kanske jag inte hör henne jama på morgornen. Då kanske jag aldrig mer behöver kliva upp för det.
Men man är väl för snäll för det.
Man kan visserligen hitta värre saker att klaga på i livet, men att väckas av ett gällt "miiaaaau" hör väl inte till de lyckligaste stunderna direkt. Speciellt inte då det sker kl 6 en söndagmorgon.
Nyvaken och småirriterad slår jag febrilt i madrassen samtidigt som jag hyschar kraftigt åt henne.
En vanlig fortsättning på denna händelse är att Linda vaknar av mina försök att få tyst på Charlott (som katten heter) Och på något sätt lyckas hon få mig att gå ner och släppa ut katten.
Det jobbiga är att Charlott brukar vilja fundera i dörröppningen så där i en minut nånting innan hon beslutar sig för att verkligen gå ut.
Men jag ska inte vara självisk. Vi brukar dela upp det där jobbet ganska bra hemma. Få se nu... en plan börjar växa upp.. Jag kan ju försöka sova på min högra sida. Pga eller tack vare min tinnitus kanske jag inte hör henne jama på morgornen. Då kanske jag aldrig mer behöver kliva upp för det.
Men man är väl för snäll för det.
Maria springer runt här på Cronimet och försöker få bukt med ett mindre problem. Vilken stil skall vi ha på våra inbjudningskort. Det vankas väl fest så småningom, men att skriva en inbjudan är inte så lätt som man kan tro.
Oooops, nu stack hon sig på pennan så illa att det började blöda! Jag som trodde hon valde mellan olika textstilar på datorn. Har hon tänkt skriva själv så lär hon nog börja nu..
Det blir inte så mycket hockey just nu i texterna. Eller det beror väl på vad man jämför med förstås. Jämför man med Marias blogg så står det ju jättemycket om hockey.
Men på onsdag väntar en av säsongens höjdpunkter då ett litet lag från solna kommer till oss.
Så jag sparar några rader tills dess. Uppladdningen börjar nog i morgon.
1 kommentar:
Ett mindre problem.... Ett MINDRE problem?? Ett M I N D R E problem??
;)
Skicka en kommentar