I går stod innebandyturnering i agendan.
Vi -Cronimet- deltog i en turnering mot 5 andra företags lag i jakten på den åtråvärda bucklan. Och det började bra.
Vinst med uddamålet i premiären och det skulle räcka med oavgjort för att gå vidare vilket vi precis lyckades med.
I semifinalen blev det dramatiskt värre. 0-0 efter full tid vilket gjorde att det hela skulle avgöras i sudden death.
Vi spelade ett oerhört inspirerat och i det närmaste äckligt diciplinerat försvarsspel matchen igenom. Tyvärr förde det med sig ett nästan obefintligt anfallspel. Men vi hade ju chansen att ta de på straffar om inte annat.
Det kan inte ha återstått mycket av tiden när jag och övriga som då satt på bänken såg en av motståndarna på högerkanten. Vi skrek oss hesa åt våran back att kliva upp på honom men det var för sent. Han fick bollen och drog iväg ett skott mot vår fenomenala målvakt.
Av alla 360 eller åtminstonde 180 graders vinklar så valde bollen just den graden att den snuddade vår backs ben så där retsamt lagom mycket och ställde vår målvakt som bara kunde se på när bollen seglade upp i bortre krysset.
Då förstod jag hur det känns att förlora en SM-final i ishockey i suddendeath.
Plötslig död.
Vi -Cronimet- deltog i en turnering mot 5 andra företags lag i jakten på den åtråvärda bucklan. Och det började bra.
Vinst med uddamålet i premiären och det skulle räcka med oavgjort för att gå vidare vilket vi precis lyckades med.
I semifinalen blev det dramatiskt värre. 0-0 efter full tid vilket gjorde att det hela skulle avgöras i sudden death.
Vi spelade ett oerhört inspirerat och i det närmaste äckligt diciplinerat försvarsspel matchen igenom. Tyvärr förde det med sig ett nästan obefintligt anfallspel. Men vi hade ju chansen att ta de på straffar om inte annat.
Det kan inte ha återstått mycket av tiden när jag och övriga som då satt på bänken såg en av motståndarna på högerkanten. Vi skrek oss hesa åt våran back att kliva upp på honom men det var för sent. Han fick bollen och drog iväg ett skott mot vår fenomenala målvakt.
Av alla 360 eller åtminstonde 180 graders vinklar så valde bollen just den graden att den snuddade vår backs ben så där retsamt lagom mycket och ställde vår målvakt som bara kunde se på när bollen seglade upp i bortre krysset.
Då förstod jag hur det känns att förlora en SM-final i ishockey i suddendeath.
Plötslig död.
All förväntan om att nå finalen, alla förhoppningar man hade hunnit bygga på sig försvann på bråkdelen av en sekund. Riktigt riktigt jobbigt var det.
Men proffs som vi är visade vi en stark moral när vi gick ut och vann matchen om tredje plats direkt efter. Jag är riktigt stolt över vår kämpaglöd. Så man får vara nöjd trots allt. Det var ju första gången vi var med i turneringen
Första men inte sista!
En vilja vi hade en önskan djupt inne
Att vinna pokalen att få detta minne
Men ack så det blev "endast" brons trots vår glöd
Det kan gå hur som helst i en sån plötslig död.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar