En kompis ringde mig igår eftermiddag. Han skulle lämna tillbaka en grej han hade lånat. Detta tillbakalämnande skulle medföra en del extrajobb för mig, men jag accepterade det tillslut.
Skulle jag aldrig ha gjort!!!
När denna kompis ska uträtta något så är det mer regel än undantag att något, eller allt går fel. Så även denna gång.
Han hade i fredags åkt upp till dalarna och skulle tillbaka till Fagersta när bilen la av utanför rättvik. På söndagen hade han iaf tagit sig hem och skulle då åka hem till mig för att lämna tillbaka den här saken. Han körde då en lånad bil.
Efter ca en halvtimme ringer han och säger att han har fått soppatorsk och står silla på riksvägen i Fagersta.
Jag säger till Linda att jag åker ut med en dunk och hjälper honom och är tillbaka om 10 minuter.
Det får vi väl se svarar hon... (hon har varit med förr nämligen)
Vi letar efter öppningsspaken till tankluckan inne i bilen i 5 minuter innan vi upptäcker att luckan är olåst!
Vi fyller i dunken i bilen, men saknar tratt så vi använder oss av en pappkartong som ränna. Väldigt pinsamt när alla bilar åker förbi och glor.
Vi ser ut som ett par tattare.
Han får iaf igång den varpå jag börjar åka därifrån. Men efter några minuter får jag reda på att bilen har lagt av igen. Jag åker dit ännu en gång och vi försöker få i gång den i 10-15 minuter utan resultat.. Då tar batteriet slut.
Hem till mig och hämta startkablar, tillbaka igen och nya försök, men den vägrar starta.
TILLSLUT går den i gång bara för att lägga av igen.
Efter ytterligare 10 minuters försök hoppar bilskrället igång och allt ordnar upp sig.
En sak som borde ta 10 minuter av min tid tar istället 1,5 timme. Men förvånad? Inte alls. Inte när det gäller honom....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar